lördag 10 december 2011

Barfota hovar

Godmorgon alla ni hästbitna!

Idag så tänkte jag skriva ett inlägg där jag berättar om min barfota verkning lite mer ingående, hur det fungerar och om fördelarna med att ha hästen barfota. Detta är dock otroligt svårt att sammanfatta på en kort och lättläst sätt! Men jag ska försöka att göra mitt bästa. Så får ni helt enkelt komma med frågor efteråt om det jag inte har med.

Tänker börja med att visa en bild på Luckys barfota hovar.














Lucky har nu varit barfota i fyra månader efter att ha haft järndojjor i sina nio år. Han ömmade självklart i början men nu travar han på steniga grusvägar utan problem. Och jag har faktiskt de tunnare travarskorna att tacka för det! Bilden är dock tagen då jag inte hunnit fixa hans utfluta traktstöd och höga trakter. Här har han inte blivit verkad på några veckor. Men ändå så har han hållit hovväggen runt om hoven väldigt jämt och fin på egen hand!

Lucky är alltså verkad enligt AANHCP's vildhäst metod. Alltså att hoven ska likna den naturliga slitningen som en vildhäst har. Och alltså se ut som en naturlig och frisk hov ska se ut.

Hovväggen ska vara parallell med sulan runt om hela hoven så att strålen får marktryck aldrig högre än sulan. Hovväggen ska också vara så smal som möjligt och jämntjock runt om så att det inte kan bli några brytkrafter någonstans runt hoven. Detta kan jämföras med våra naglar. Om vi har långa naglar och trycker dem uppåt. Det gör ont eller hur? En hov fungerar likadant. Blir hovväggen för utfluten runt om hoven så skapas direkt brytkrafter som tillslut kan bidra till laminitis, ''hovbensrotaion'' och fång.


En hästs stråle då? Jag personligen gillar inte att säga stråle. Det låter ganska skört på något sätt eller hur? Jag kallar den trampdyna. Då låter det genast lite mera logiskt att den ska vara i marken va? Många säger att deras hästar inte kan gå barfota för dom är för ömma. Jo sjävklart är dom det! När deras hästars strålar aldrig ordentligt fått jobba korrekt och vara i marken som den är skapad för. 

Ta våra egna fötter exempel. Vi tycker att det är ganska obehagligt att gå på grus barfota? Det gör ont. Men vad tror ni skulle hända om vi gick barfota en hel sommar och våra fötter fick härda sig? 

Att dessutom 90% av alla tamhästar har strålröta bidrar självklart till ömheten i strålarna. Vet ni vad som botar strålröta då? Yes! Marktryck! Samt att man skär ner på sockret i hästens mat. Visste ni att våra tam hästar får i sig cirka 2 kilo socker om dagen? Ganska galet va? Ska skriva ett inlägg om detta någon annan dag.


Detta är en bild på en helt frisk stråle! Den ska vara bred och inte ha något mittfåra. Den ska vara lika slät som din egen handflata. Att hästen har en mittfåra i strålen och nersjunken vid sidorna är strålrötan som ätit sig in i hoven. Men marktryck, mortion, och nerdraget sockerintag botar detta! Man kan också hjälpa till med att lindra ömheten med olika medel. Exempel spraya äppelcidervinäger eller silvervatten på strålen som dödar svampbakterierna och lindrar ömheten. Dock är detta bara symptombehandling. Svampen finns fortfarande kvar inne i hästens system och man måste mortionera hästen ordentligt varje dag och se över foderstaten innan man kan få bukt med det.

Varför ska hästen vara barfota då? Jo. För att det är så dom är skapta! Strålen måste vara i marken för att kunna pumpa blodet tillbaka upp genom hästens ben. Vi i barfota världen brukar säga att hästen har fem hjärtat. Det vanliga hjärtat och ett i varje hov. För att blodcirkulationen ska fungera så ska strålen vara i marken så att pumpen fungerar korrekt. 

Här är en bild tagen med en värme kamera på en häst ben. kan ni gissa vilket ben som har den skodda hoven?


En barfota häst får faktiskt också BÄTTRE fäste och grepp vid halkigt underlag än en skodd häst med brodd. För att dom kan känna och läsa av underlaget med strålarna och kunna parera vikten och fördela den jämt över alla fyra hovar när den känner att den är på väg att halka till. Vildhästarna ställer sig på alla fyra och ''glider'' ner för halkiga backar för att dom vågar lita på sina hovar. Detta har jag också sett med egna ögon i våra hagar hemma där alla hästarna är barfota.

Lucky var väldigt osäker i början på ostabilt underlag, ganska förståerligt då han aldrig kännt hur det egentligen ska kännas förut men nu så galopperar och travar han i full fart på dom mest lerigaste stället även på halkigt och blött gräs gör han snäva svängar och bockar utan att halka till.

Första gången på en isig väg när första snön kom så halkade han runt lite för han blev lite för säker på fötterna och traskade på lite väl snabbt. Dagen efter så gick han super försiktigt på samma väg och halkade inte till en enda gång. Desamma på en träbro vi brukar gå över som blir väldigt halkig på hösten och vintern där jag inte kan gå utan att halka runt går han över försiktigt utan problem utan att glida iväg med en enda hov.

Men man ska självklart vara försiktigt och jag själv skulle nog ändå inte våga ge mig ut och rida på halkigt underlag om det inte är ljust ute. Och det finns även boots att köpa som man kan brodda! Jag har ett par till Lucky som vi hade i övergångs perioden då han ömmade väldigt på grus. Dock är dom obroddade men kommer nog brodda dem om det kommer behövas

Här är en bild på Lucky i sina boots Har ett par Cavallo sport boots till honom och dom har funkat jätte bra! På bilden så var han fortfarande öm i strålarna och står därmed med framhovarna in under kroppen för att avlasta strålarna. 


Nu så står han sitället helt rakt med benen UTAN boots på grus :) Vilket tyder på att han är på väg mot ett par starka och friska hovar!

Nej nu ska jag försöka sluta skriva då inlägget redan är läskigt långt! Finns dock mycket mer jag vill berätta om så ös på med frågor om det är just någon speciell del ni undrar mer över och som jag kan berätta om i enskilda inlägg!

Hoppas ni tycker att detta är lite intressant och här kommer några bra länkar om ni vill läsa mer på egen hand om ämnet.

Svenska hovskolan: http://www.sundhast.se/


Blogg om allt som rör friska hästar: http://mindwideopen.blogg.se/


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar